Klockan är 12 och jag ligger i soffan efter att besökt sjukgymnasten i morses och ätit en god frukost. Har räknat ut att det var ca 9 månader sen jag skadade mitt knä. Under de senaste 9 månaderna har det hänt och förändrats en hel del i mitt liv. Både till det positiva och negativa. Det känns lite konstigt nog att i väntan på att mitt knä ska bli opererat så har mitt liv också blivit lite i något standby läge, samtidigt som det rullat på något sjukligt fort. Detta året har bara rusat förbi!

 

Om två dagar, på onsdag ska mitt knä äntligen få sig en omgång och förhoppningsvis bli bra. Lika så känns det med det resterande livet. Det mesta börjar ordna upp sig fint. Det enda hindret jag har just nu är mig själv, och det kan bara jag själv styra över. Hur underbart är inte det egentligen? Visst att det kan bli en tuff väg, men den enda som kan påverka det, i hela världen, är jag själv. Vilken power jag har eller! WOW, ska försöka peppas av detta nu. So let's go invalidooo och sjukskriven i några veckor och sen köra på med knät och livet i rätt riktning, den enda rätta riktning, frammåt!